Om man inte kan eller vill ta ansvar för sin egen politik,
Om man inte kan eller vill fullfölja de beslut som Fullmäktige beslutat,
Om man inte kan eller vill berätta om varför ens egna budget skulle vara bättre än oppositionens, så …
… borde man inte inneha de ledande befattningarna i kommunen!
I skrivande stund verkar det som om Göteborgsmoderaterna sammankallat ett extrainsatt förbundsstyrelsemöte, för att diskutera om Martin Wannholt bör uteslutas i partiet.
Av massmedierna att döma, så är en pågående tvist inom Moderaterna rörande västlänken och trängselskatten som kulminerade i det kaotiska fullmäktigemötet i torsdags, som ligger till grund för det hela. Det kan naturligtvis vara så att det finns mer, än vad som framkommit i massmedia. Men utifrån av det som har kommit fram, är jag både besviken och förvånad över hur mitt parti agerar.
Låt mig på en gång göra klart att jag är för både västlänk och trängselskatt. Det har jag inte alltid varit. Om någon frågat mig för fyra-fem år sedan, hade svaret blivit annorlunda. Men ju mer jag försökt sätta mig in i de problem och frågeställningar det handlar om, så har jag svängt. Men det som framförallt fått mig att byta sida, har var varit den kaskad av osakligheter och snuskargument som olika delar av västlänksmotståndet har producerat under de senaste åren. Det är ingen hejd på de otidigheter man utsätts för, när man försöker ta en diskussion i själva sakfrågan.
För många Västlänksmotståndare har hela frågan blivit en symbolfråga som styrker deras uppfattning om ”Muteborg”. Och den som inte är med dem, är med automatik korrumperade konspiratörer. Det är främst bland olika Vägvals- och SD-sympatisörer jag sett de värsta slaskspridarna, men även i mitt eget parti frodas de. För några exempel kan man studera delar av de kommantarer som spritts i FB-gruppen ”Vi som vill ha Martin Wannholt kvar som kommunalråd” . En grupp som jag – av outgrundlig anledning – blev kollektivansluten till och där jag fått många kommentarer raderade, där dessutom själva frågan om västlänkar och trängselskatt är förbjuden att diskutera (!).
En inställning som kan tyckas lite egendomlig när Martin själv, åtminstone i vidstående länkade artikel, hävdar att han inget hellre vill, än att ta en saklig diskussion.
Som jag ser det bör Martin kritiseras. Han ska dock inte kritiseras för att han i valrörelsen gick ut och varnade om dolda fördyringar. Det var närmast hans skyldighet att göra, om han nu satt på sådana uppgifter. Men han ska kritiseras för att han inte erkände att han hade fel på väsentliga punkter. Han har inte lyckats styrka sina påståenden.
Han ska också kritiseras för att han kritiserar tjänstemän på trafikverket och kommunen för att de inte vill presentera siffror i augusti när han själv varit delaktig i att ge dem i uppdrag att få fram budgeten till december. Det är inte ett ansvarigt ledarskap.
Han kan naturligtvis också kritiseras för sitt agerande i samband med Kommunstyrelsevalet. Det kan ses som ett jäkligt osolidariskt och egoistiskt agerande när man som fullmäktigeledamot går emot sitt eget parti och de överenskommelser som partiledningen gjort.
Men att gå emot partilinjen är i sig inte grund för uteslutning. Tvärtom. I de regler som gäller för fullmäktigegruppen förutsätts att man ska kunna göra det. Men man ska säga till i förväg. Huruvida voteringen i FM-gruppen kan ses som ”Jag vet inte om jag tänker följa partilinjen”-markering, kan förvisso diskuteras.
Men Martin är inte ensam om att ha satt göteborgsmoderaterna i ett taskigt läge. Det finns all anledning att även kritisera förbunds- och kommunledning.
Ett skäl är den ”munkavle” som Martin utsattes för i valrörelsen (som kanske hindrade Martin att föra fram den sakkritik han påstår sig sitta på). Att försöka tysta internkritik – i en fråga där alla vet det råder diskussion i partiet – med munkavlar mitt i en valrörelse är inte ett taktiskt eller smart drag.
Än värre är Moderaternas sjävpåtagna munkavle i folkomröstningskampanjen. Ja eller nej till trängselskatter var en icke-fråga i den Moderata kampanjen. Ingenstans kunde man hitta någon liten ”Ja till trängselskatt”-knapp i de moderata valstugorna, trots att det var partiets officiella linje.
Men de stora misstagen har partiet gjort i arbetet efter valet. Det var omedelbart väldigt tydligt att valresultatet kunde komma att leda till en väldigt oklar situation i fullmäktige. Inget av de traditionella samarbetspartierna kunde få någon majoritet. I ett sådant läge räknar jag, som gammal ombudsman och medlem, men – framförallt – som väljare, med att våra företrädare gör vad de kan för att ge partiet ett så stort inflytande som möjligt. Jag har tyvärr inte fått det intrycket. Det verkar som man gjorde några halvhjärtade försök att få över Mp till ”den goda sidan”, men när det misslyckades, så blev man mer intresserad av att minska SD:s inflytande snarare än att öka Moderaternas.
Den överenskommelse som gjordes innebar att man lät de rödgröna få majoritet i nämnder och styrelser. I princip skedde det genom att man gav Mp och KD varsitt mandat, som togs på Moderaternas och VV:s bekostnad. Men ska man skänka bort mandat i förhandlingar kanske man ska vara klar över att de som blir ”bestulna” också bör vara med på det hela.
För att utesluta en medlem krävs endera att någon ”aktivt arbetar för någon med partiet konkurrerande organisation” eller att man ”genom sitt handlande skadar partiet”. Notera att stadgebrott inte är en grund för uteslutning, som förbundets vice ordförande hävdar i medierna ikväll. Om han menar att det vore uteslutningsgrundande när Martin ingick valteknisk samverkan med VV, så har han rimligen också 19 andra fullmäktigeledamöter att utesluta. De samverkade ju i samma omröstning med såväl allianspartierna som s, v och Fi, vilket ju borde vara femfaldigt värre.
Det andra, betydligt mer luddiga alternativet, är att han anses ”skada partiet”. Effekten av hans agerande har blivit att moderaterna fått en extra plats i KS, som man annars inte skulle fått. Det är nog många med mig som har svårt att se hur det skulle vara att skada partiet.
Jag förstår om många är irriterade, precis som jag förstår att Martin var det i början av veckan. Men det kan omöjligt komma något gott ut av att nu sätta igång någon uteslutningsprocess mitt i hela den turbulens som nu pågår (och som ni själva genom ert agerande, eller brist på detsamma, är delvis ansvariga för). Bit nu i det sura äpplet och gilla läget.
Vad partiet behöver nu, är inte fler diskussioner om vilka som bör sparkas, utan konkreta diskussioner om hur vi kan utnyttja den uppkomna politiska situationen för att åstadkomma ett bättre Göteborgs. Partiet har nu stora möjligheter att påverka Göteborg i en positiv riktning. Det gäller skola, bostäder, äldreomsorg, ekonomi, näringsliv och trafikpolitik. Men om vi ska fortsätta sparka folk till höger och vänster, så lär vi inte få mycket nytta gjort.
Nu har vi den Kommunstyrelse och det KF vi har. Utnyttja det istället för att leta syndabockar!
Politikerna som skall förhandla fram besättningen i Göteborgs kommunstyrelse och nämnder har några intressanta veckor framför sig.
På Facebook har jag sett ett antal varianter av detta:
Jag är inte supervidskeplig, men i år har juli fem fredagar, 5 lördagar och 5 söndagar. Detta händer en gång vart 823 år. Detta kallas pengarpåsar. Så Kopiera detta till din status och pengar kommer att komma inom 4 dagar. Baserat på kinesiska Feng Shui. Den som inte kopiera, … kommer att vara utan pengar. Jag kan inte låta den personen vara jag
Lustigt nog så spreds samma ”information” i höstas, men då gällde det oktober 2010, som också innehöll fem fredagar, lördagar och söndagar. Är det inte fantastiskt att två likadana och så ovanliga händelser, som bara inträffar en gång var 823 år, ändå uppträder så nära varandra?
När jag i höstas såg detta första gången i höstas var min första reaktion ”Varför skulle några kineser för 3000 år sedan ha gjort några förutsägelser som berör västvärldens gregorianska kalender (som f.ö. inte ens infördes förrän på 1700-talet i Sverige) och 1900-talets mer allmänna bruk av femdagars arbetsveckor?”
Enligt den version som jag kopierat härovan har ju dessa kineser dessutom lyckats förutspå möjligheterna att klippa och klistra i sin Facebook-status, vilket ju faktiskt vore fullkomligt sensationellt. Om det vore sant.
Därefter la jag märke till det fullkomligt obegripliga påståendet om att detta ”fenomen” bara skulle inträffa var 823 år.
En vecka är sju dagar. Efter 28 dagar har alla veckodagar infallit fyra gånger. Men eftersom de flesta månaderna är längre än fyra veckor, kommer de månader som innehåller 31 dagar också att innehålla tre ”extra” dagar. Vi har sju sådana månader varje år. Sju månader varje år har vi tre ”femtedagar”.
När får vi då specifikt en femte fredag, lördag och söndag? Jo, varje gång en 31-dagars månad börjar på en fredag. Eftersom vi har sju 31-dagarsmånader på ett år och sju olika veckodagar så bör detta ”fenomen” alltså inträffa ungefär en gång varje år. Inte var 823:e år. Söker vi en specifik månad där detta inträffar (oktober eller juli) så kommer det följaktligen också att ske i genomsnitt vart sjunde år.
(På grund av skottår varierar frekvensen en smula. Det är 28-års-cykel med intervallen 6-5-11-6 år. Den alltid välinformerade sajten Snopes.com utvecklar det hela, för den som vill veta mer).
I den versionen som dök upp nu i januari kom set till en ny liten ”faktauppgift” om att ”fenomenet” dessutom har ett namn …
Detta är naturligtvis trams från början till slut. Det är inte fråga om något ovanligt fenomen. Det har ingenting med några antika kineser att göra. Det räcker med den enklaste matematik – eller en vanlig almanacka – för att inse att påståendet om 823 år är ett påhitt. Det finns ingen term i svenskan som heter ”pengarpåsar” Det är möjligt att den som slänger ut detta inte är supervidskeplig – eftersom jag inte riktigt vet hur mycket vidskeplighet som krävs för detta epitet, men eftersom det görs av det uttalade skälet att man vill ta del av dessa utlovade gåvor så får man nog riskera att betraktas som ganska vidskeplig, vare sig man vill eller inte. Eller åtminstone väldigt godtrogen.
Vad jag inte blir klok på är ju varför denna typ av virala myter får den spridning de får. Jag kan väl i och för sig förstå om någon hittar på något sådant här som ett skämt mot sina kompisar, ”för att se om de går på det”, men varför fortsätter folk att sprida skräpet? Och hur kan de ägna tid åt att översätta, redigera och ”utveckla” det utan att någonsin ägna en tanke på om det stämmer?
Vad är det för drivkraft som får vanligtvis förnuftiga människor att gå på dylikt trams?
Och som får dem att vilja skryta om att de blivit blåsta?